Elias sover i bilbarnstolen. Vi har varit på sukhuset i dag, men för min räkning. Återbesök hos läkaren som tog hand om oss under graviditeten. Fantastisk person. Sprang även på min kurator som jag hade samtal med under hela graviditeten. Jag lovade att jag skulle ringa henne och berätta om hur vi haft det. Hon verkade verkligen som hon hade tänkt på oss och att hon brydde sig. Underbart vilka människor det finns!

Vi sa till läkaren att vi gärna kunde bli kontaktpersoner till andra som drabbas av diafragmabråck. Sen hoppas vi inte att vi ska bli kontaktade, utan att folk slipper detta. Men om det är någon som vill prata så ställer vi upp. Det fanns en som hittade mig via bloggen som även tipsade om en grupp på Facebook som vi fick bra stöd från under tiden. De två personerna har en son som varit med om samma sak och det kändes väldigt bra att få "prata" av sig lite med dom.

Ja, så gick hela denna dag med. Vi åt hemma hos mamma och pappa efter sjukhuset, och så slappade vi ordentligt när tillfallet gavs. Mamma, jag och lilla E låg på deras säng och sov. Lilla lilla knytet. Underbart att få ligga och titta på honom. Få vara nära honom och bara få vara lite som en vanlig familj.