Bergodalbana
Livet är en bergodalbana.
I måndags var det så jobbigt så jobbigt, och nu känns det bra.
Från infektion till att ligga i mammas famn. Ett tag i alla fall.
Nu ber vi för att det ska vara fortsatt lugnt och stabilt. Att han ska växa sig stark.
Och att vi snart får komma hem! Och att blåbärsmössan ska passa en vacker dag.
Bakslag
Allt var så stabilt. Man kunde trappa ner på mediciner.
Och i dag får vi bakslag. Känns fruktansvärt.
Och i dag får vi bakslag. Känns fruktansvärt.
Utflykt
I dag, efter att ha pratat med kirurgen som utförde operation, gick vi till Prisextra i Norrtull. Skönt att komma ut lite, även om det känns lite läskigt att lämna området och veta att man inte kan springa ner direkt om de ringer från BIVA.
Men som sagt, fruktansvärt skönt att komma ut. Och att få se människor, och komma in till en butik. Om jag hade kunnat hade jag handlat mycket mycket mer än vad vi gjorde.
I morgon är det julafton. En julafton på sjukhus. Mamma, pappa och Sara kommer. Och morbror och Saras sambo. Ska bli underbart att träffa mamma och pappa!! Sara med såklart, men henne har jag ju i alla fall fått träffa en gång nu! Mamma och pappa var det hu länge sen som helst jag träffade!!
En blogg utan bilder
Man ska ha bilder i en blogg för att den ska bli intressant. Just nu lägger jag inte upp en bild. Vi har en son som är sjuk, och det är inget man delar med sig av i en blogg. Det är personliga, privata bilder. I alla fall för mig och Magnus. Och vår son är det enda vi tar kort på just nu.
Jag kankse kan ta något kort i morgon, när vi ska gå till affären. Så kankse bloggen blir lite mer intressant.
En värld utanför
Brittany är död. Riktigt tråkigt, hon var vacker och hon var en bra skådespelare. Jag gillade henne nog mest i "Stulna år". Mycket bra film överhuvudtaget.
En av min fastrar har varit på besök med sin man. Pratade lite om både om ditt och datt. Fick matlådor, och lite annat som kan vara bra att ha. Hon gjorde lite sårinspektion på mig. Karlarna pratade teknik.
Allt känns som märkligt när man är här. Som att det knappt finns något annat. Men det finns en värld utanför. Allt rullar på för alla andra.
Jag läser knappt någon tidning, jag kollar nästan inga bloggar längre, besöker Facebook då och då. Men det finns en värld utanför detta sjukhus. Men just nu är det jag, min familj och detta sjukhus som gäller.
En av min fastrar har varit på besök med sin man. Pratade lite om både om ditt och datt. Fick matlådor, och lite annat som kan vara bra att ha. Hon gjorde lite sårinspektion på mig. Karlarna pratade teknik.
Allt känns som märkligt när man är här. Som att det knappt finns något annat. Men det finns en värld utanför. Allt rullar på för alla andra.
Jag läser knappt någon tidning, jag kollar nästan inga bloggar längre, besöker Facebook då och då. Men det finns en värld utanför detta sjukhus. Men just nu är det jag, min familj och detta sjukhus som gäller.
Härligt
I går var min morbror på ett snabbt besök hos oss på familjevåningen. Han hade hjälpt oss köpa mat. Magnus blev själagald för att få kaffe. Och mjölk. Och jag var glad för att få te, och mjölk. Det är svårt att veta vad man ska köpa hem, men det känns bra att ha lite torrvaror hemma. "Hemma"? Vi är ju inte alls hemma. Vi är på en familjevåning. Vi är på sjukhus. Vår son ligger på BIVA. Det är så långt i från hemma som man kan komma. Vi är 25 mil hemifrån.
Senare kom en av mina kusiner. Köpt med sig frukt. Vi pratade mycket. Jag var jätteglad för att hon kom. Det var så skönt att få se henne. Vi pratade om livet här, men även om andra saker. Vi skrattade. Och grät lite med. Det var skönt.
Och i helgen kommer min älskade syster Sara. Det ska bli så underbart att träffa henne. Det ska bli så skönt. Jag vill krama henne redan nu.
Och även om det kanske blir lite märkligt. Vi kan inte träffas lika länge som vi brukar, hon får inte gå ner till BIVA och träffa sitt första syskonbarn. Men hon kommer i alla fall. Och jag får krama om henne.
Ofta vet jag inte vart morgonen tar vägen. Klockan är redan elva, och jag hade tänkt att komma ner tidigt till BIVA i dag. Men så är det ävl. Det ska ätas frukost, det ska duschas och fixas och trixas innan man kommer i väg. Men nu är vi snart på väg.
Senare kom en av mina kusiner. Köpt med sig frukt. Vi pratade mycket. Jag var jätteglad för att hon kom. Det var så skönt att få se henne. Vi pratade om livet här, men även om andra saker. Vi skrattade. Och grät lite med. Det var skönt.
Och i helgen kommer min älskade syster Sara. Det ska bli så underbart att träffa henne. Det ska bli så skönt. Jag vill krama henne redan nu.
Och även om det kanske blir lite märkligt. Vi kan inte träffas lika länge som vi brukar, hon får inte gå ner till BIVA och träffa sitt första syskonbarn. Men hon kommer i alla fall. Och jag får krama om henne.
Ofta vet jag inte vart morgonen tar vägen. Klockan är redan elva, och jag hade tänkt att komma ner tidigt till BIVA i dag. Men så är det ävl. Det ska ätas frukost, det ska duschas och fixas och trixas innan man kommer i väg. Men nu är vi snart på väg.
What a feeling
Det är så mycket känslor just nu. Glädje, oro, änglsan, tacksamhet. Jag vet inte vart jag ska börja. Det är så mycket så mycket.
Varje timme är en kamp, men nu är läget stabilt. Nu, det kan ändras. Man vet inte. Jag ber till vår Herre ofta att han ska ge oss kraft. Alla tre. Att Han ska ge oss styrka och ge oss beskydd. Jag ber att Han ska ta hand om vår son och göra så att han klarar av denna kamp och snart får vara i våra armar. Att vi kan åka hem. Och bli en familj på riktigt.
Jag är så orehört tacksam för alla böner som har betts, bedjs, och kommer att bedjas för våran skull. Jag är tacksam för de som tänker på oss. För de som håller tummarna. För de som visar omtanke. Jag skulle vilja svara på varenda Facebook-inlägg, varje bloggkommentar och varje mail, men ag hinner inte, och jag orkar inte. Jag skulle vilja svara på vare sms. Jag skulle vilja ge er alla dagens ros, flera gånger om.
Att bara vara
Vi ligger i varsin säng på BB, vår son ligger på BIVA. Ska äta lunch och sedan försöka ta sig ner. Det är svårt att resa sig upp. Men jag ska i väg så jag får se honom.
Att bara vara, det är en konst. Jag trodde att jag behärskade den, men just nu vet jag inte. Det är svårt att bara vara när man är så orolig. Det är svårt att bara vara när man har ont.
Det är till och med svårt att skriva.
Titta till höger!
Om Ni tittar på min babycounter ser Ni att den står på noll! --->
Alltså; jag har blivit mamma!
Updat: Kan ju inte ha den där babycountern kvar när man blivit mamma, så nu är den borta!
Alltså; jag har blivit mamma!
Updat: Kan ju inte ha den där babycountern kvar när man blivit mamma, så nu är den borta!
Stilla
Kommer inte ifrån...
Har varit i gång hela dagen. Svärföräldrarna var här på förmiddagskaffe och julklappsutdelning. Åkte sedan hem till mina föräldrar och åt lite lunch och hämtade (den rena) tvätten!
Stack ut och fixade de sista julklapparna, och så in på ICA Maxi för att handla lite hygienartiklar.
Vi kom hem kvart över fem, jag satte mig och läste lite bloggar och tänkte för mig själv. Jag sitter i en kvart, till halv sex. Då ska jag fixa lite med packning och annat.
Eh?! När jag kollar på klockan nu är hon halv sju!! Får klockan bara hoppa över en timme sådär, utan att man vet om det?!
Mmm...
Skitkaffe
Jamaica Blue Mountain och Kopi Lawak anses vara världens bästa kaffe. Vilket som är bäst skall väl de lärda tvista om.
Kopi luwak har gått genom en liten filurs mage för att få en speciell karaktär. Filuren äter alltså kaffebönor, bajsar ut dom. Männsikan samlar i hop och rostar dom, och säljer svindyrt. Smarta männsikor?! Skitkaffe vs svindyrt?!
Jamaica blue mountain ska vara fint för att det växer så högt och.. ja, något! Svindyrt det med.
Och vi har köpt detta superkaffe, och drack tillsammans med syrran och hennes sambo i går.
Utvärdering?!
Kopi luwak- svagt, milt.
Jamaica blue mountain- starkt, beskt, äckligt faktiskt. Dock lite bättre med mjölk och socker
Slutvärdering- kankse inte värt pengarna. 50 kr för 50 gram?! Nja, men kul att prova.
4 dagar
Nerräkning! Fyra dagar. Och inte börjat packa, inte förberett i stort sett något. Det får bli i morgon. Eller, då ska vi ju till stan, till mamma och pappa, och till goda vänner. Får börja på lördag.
I dag har vi varit på sjukhuset. Sista besöket hos läkaren. Tackade med en chokladask. Hon har varit med sen den 5:e augusti då bråcket upptäcktes. Det känns som man känner henne. Vi har träffat henne så ofta, vi har ställt märkliga frågor, jag har gråtit, vi har skrattat.
Fyra dagar kvar. Fyra fullbokade dagar.
I dag har vi varit på sjukhuset. Sista besöket hos läkaren. Tackade med en chokladask. Hon har varit med sen den 5:e augusti då bråcket upptäcktes. Det känns som man känner henne. Vi har träffat henne så ofta, vi har ställt märkliga frågor, jag har gråtit, vi har skrattat.
Fyra dagar kvar. Fyra fullbokade dagar.
Älskade syster
Älskade syster.
Snart är du även moster.
6 dagar
Mindre än en vecka. Sex dagar kvar.
I morse gick vi upp klockan fem för att följa med pappa när han körde mamma till sjukhuset för hennes operation. Tidigt?! Jösses, vi var som två lik.
Sen var det dags för barnmorskan. Sista besöket. Märkligt. Hon mätte och kände, tryckte ut journal som vi ska ha med oss. Sex dagar kvar.
Hann och vila lite, och sen var det dags att åka ner till stan och frisören. Skönt att få klippa sig en gång innan så man slipper irritera sig på tovigt hår sen. Underbar frisör, frågade, och tipsade.
Och önskade lycka till med barnet. Ja, vi kan behöva det!
Nu är det vila resten av dagen som gäller. Jag ska kanske försöka ta och fixa lite. Tvätta makeup-penslar, ta bort nagellacket. Skriva en lista på vad vi behöver ha med oss. Vad vi behöver handla.
Sex dagar kvar, mindre än en vecka.
I morse gick vi upp klockan fem för att följa med pappa när han körde mamma till sjukhuset för hennes operation. Tidigt?! Jösses, vi var som två lik.
Sen var det dags för barnmorskan. Sista besöket. Märkligt. Hon mätte och kände, tryckte ut journal som vi ska ha med oss. Sex dagar kvar.
Hann och vila lite, och sen var det dags att åka ner till stan och frisören. Skönt att få klippa sig en gång innan så man slipper irritera sig på tovigt hår sen. Underbar frisör, frågade, och tipsade.
Och önskade lycka till med barnet. Ja, vi kan behöva det!
Nu är det vila resten av dagen som gäller. Jag ska kanske försöka ta och fixa lite. Tvätta makeup-penslar, ta bort nagellacket. Skriva en lista på vad vi behöver ha med oss. Vad vi behöver handla.
Sex dagar kvar, mindre än en vecka.
Dillisar
Minns ni dillskruvarna? Jag saknar dom!! Hittar dom inte alls, någon som vet om det verkligen utgått eller är det bara jag som har otur?
Hur som, jag bestämde att jag skulle göra mina egna dillskruvar.
Skruvar och dill, skaka påsen och ät.
Dock inte alls lika gott som gamla dillskruvar!!
7 dagar
Så, nu är det sju dagar kvar. Sju dagar, en vecka. Det går snabbt. Och vi ska väl hinna fixa lite med. Jag ska kilppa mig. Vi ska träffa barnmorska och läkare en sista gång i Linköping. Tacka för denna tid. Vi måste packa, och äta upp all mat i kylskåpet. Gärna hinna städa lite, och tvätta all tvätt.
Se till att man har linser, hygienartiklar och allt som ska med.
Hinna säga hej till släkt och vänner. (Ok, nu lät det som vi ska vara borta i en evighet och att vi kanske aldrig kommer tillbaka)
Köpa julklappar, köpa någon form av pyjamas till mig.
Sju dagar, en vecka. Nervositeten växer.
En längtan, men ändå med lite skräck. Om en vecka kommer vi att vara föräldrar. Och vi kommer vara nervösa. Säkert rädda. Oroliga.
Vi kommer äntligen få se vårt älskade barn, men kommer vi få hålla i honom? Vi kommer äntligen få se hur han ser ut, efter alla ultraljudsundersökningar.
En vecka, sju dagar. Nu är det nära.
Se till att man har linser, hygienartiklar och allt som ska med.
Hinna säga hej till släkt och vänner. (Ok, nu lät det som vi ska vara borta i en evighet och att vi kanske aldrig kommer tillbaka)
Köpa julklappar, köpa någon form av pyjamas till mig.
Sju dagar, en vecka. Nervositeten växer.
En längtan, men ändå med lite skräck. Om en vecka kommer vi att vara föräldrar. Och vi kommer vara nervösa. Säkert rädda. Oroliga.
Vi kommer äntligen få se vårt älskade barn, men kommer vi få hålla i honom? Vi kommer äntligen få se hur han ser ut, efter alla ultraljudsundersökningar.
En vecka, sju dagar. Nu är det nära.
Monster!
Varför köpa lite godis, när man kan köpa mycket?
Klippt
Har beställt klipptid på tisdag, och nu är ju den stora frågan hur man ska klippa sig?! Just nu är mitt hår väldigt övervuxet och spretar åt alla håll utom det som jag vill att det ska spreta åt.
Är inne på page, och då inte så uppklippt, utan ganksa rak. Jag har snöat in på Lynette Scavo!! Men jag gillar hela henne ju...
Vill ha en page som kan växa ut, eftersom jag egentligen vill ha lite längre hår. Den pagen jag klippte sist går absolut inte att växa i.
Frågan är hur kort man ska klippa sig för att det ska bli bra? Som sagt, egentligen vill jag ju ha långt hår. Men jag vill ha frisyr på vägen.
Tur att det är några dagar kvar att tänka!
(och ja, det kanse skulle stå vinterklipp, men vart är vintern, det är ju höstväder heeela tiden!!)
Mat för en vanlig person
Varit ordentlig i dag och ätit som en vanlig människa. Dvs. frukost, bestående av ägg, smörgås, te, yoghurt och jucie. Åt en saffranssemla, i dag igen, tillsammans med Lina när hon var här på besök. Lagade en omelett till lunch och tänkte på Sara. La på tillbehören efter omeletten var klar. Skinka, lök, oliver, ost osv.
Och så har Magnus lagat kvällsmat. Dock hade jag ätit en halv skål godis och en påse stjärnor innan, så jag åt nästan bara pommes. Och såsen såklart!
Strax är det dags för Grey´s. Och kanske någon clementin till det!
Dagens bild
(Lilla Skippy vid bordet)
S-ture
När jag var liten kunde jag inte riktigt säga S. Eller jag kunde s, men inte ord som började på s. Jag delade upp orden och då fick det bra! Och egentligen tror jag att jag unde s, men inte riktigt rent...
I dag har Magnus och jag tröstat oss med varsin saffranssemla. Jag tyckte vi behövde det.
Jag har varit på sjuhuset två gånger i dag, en gång tidigt på morgonen, och så en gång på eftermiddagen. På eftermiddagen hittade jag ingen parkering, blev vansinig och fick åka till pappa och tillbaka till sjukan och han fick stå utanför och vänta!
Tack lilla pappa för att Du hjälpte mig!
