I dag har Elias fått sin sista synagisspruta. Det var två sprutor egentligen, en i varje ben. Men sin sista dos synagis.

Som vanligt skrek han. Och han skriker ordentligt när har får synagis. Det går inte att jämföra med något annat skrik. Tur att man är så härdad!!

Jag tänkte att han skulle sova ett tag efter den hemska händelsen, men han blundade i tio minuter och nu ligger han och sparkar i babysittern. Hur glad som helst. Och biter på sina händer.



Två klistermärken, ett för varje spruta!

När man är förkyld blir man lätt yr i huvudet. Då hjälper nässpray.
Men av nässpray blir man illamående.

Frågan är vilket som är värst.

Jaha, då var man förkyld! Och ännu mer nervositet... Elias verkar dock må bra, han skuttar i katapulten, skrattar och pratar med tvn.
Tänk, jag har inte varit sjuk sen han föddes. Vi har varit så extremt försiktiga med förkylda personer. Eller rättare sagt, vi har ju inte träffat någon alls!! Och så börjar man gå ut och smack, som ett brev på posten.

Så nu knaprar jag disofrol för glatta livet! Drar i mig nässpray och försöker ha god handhygien!

Magnus har varit sjuk i helgen. Förkyld. Vi har pratat om att vi inte kan skydda Elias i en evighet, men vi kan ju vara försiktiga. Han kommer bli att bli sjuk någon gång, även om det känns hur hemskt som helst.

Vi var tydligen inte tillräckligt försiktiga. I natt har Elias varit extremt gnällig hela natten, och var helt snorig runt näsan i morse. Han verkar inte vara påverkad i andningen, men jag är så orolig så jag knappt vet vad jag heter eller vad jag gör. Jag tittar på honom hela tiden. Jag tycker att det rosslar ibland, sedan inte. Han är jättegnällig, men näsan har egentligen slutat rinna.

De har sagt till oss att om han blir förkyld kan det gå så illa att han kan behöva intensivvård igen. Upp till Stockholm?! O, nej! Snälla!!
De har sagt att förkylningar ska behandlas som lunginflammation. Ska jag ringa och säga till läkaren att jag tror han är sjuk?! Det låter ju helt desperat! Tur att LAH kommer i morgon.

Jag tror att alla mammor är nojjiga, och de funderar och undrar. Men jag tror att det är lite mer speciellt för oss! Med tanke på hur dålig han kan bli...

Snälla, snälla, låt det gå över fort och inte bli något!!

I dag åkte jag hem till mina föräldrar för att träffa dom och kära syster yster och hennes kille. På vägen dit tyckte jag att jag hörde missljud från bilen. Det blev bara värre och värre, och till slut ringde Magnus och sa att jag trodde jag höll på att tappa något av däcken. Ja, det låter som det sa han.
Jag vågade kanppt köra vidare, men vad skulle jag göra. Sitta och vänta på att någon skulle hämta mig. Elias satt ju brevid!! Han sov visserligen, men i alla fall. Jag sniglade fram den sista biten, och hoppades på det bästa.

Vl framme hjälpte syrrans kille att kolla på däcken och mycket riktigt höll vänser framdäck på att trilla av!!! Jag är mest imponerad av att jag hörde att det var ett missljud och att jag faktiskt trodde att det var däcket.

Men vad nervös jag blev! Tänk om jag tappat däcket!! Hur hade det gått? Skulle jag lämnat Elias för att springa efter ett rullande däck? Skulle jag kunnat hantera bilen med bara tre däck?

Ja, det hade kunnat sluta riktigt illa!!

Den där nattloggen jag skrev för ett tag sen. Det måste ha varit en lyckoträff!! I natt har Elias knappt sovit något. Och inte jag heller då. Magnus är sjuk och sov på soffan.

Ibland tror jag visserligen att Elias sover, men han sparkar så fruktat så jag måste gå och kolla på honom. Typ hela tiden. Och så vaknar han ju mer av sina plötsliga rörelser!!
När sover barn ordentligt? Det måste ju gå över och han börjar sova mer normalt. Som en människa som jag säkert skulle säga på BVC. (När jag var där frågade de om hans avföring, och jag svarde: Det ser ut som människobajs! Varpå BVCsköterskan rättade mig; Du menar vuxenbajs?! Hrm... ja....)

Ja, så Elias vaknade tidigt som vanligt, men eftersom Magnus sov, bestämde vi att vi skulle ligga kvar i sängen, utan att skrika, eller prata för högt. Och på så sätt är Elias lydig. Han skrattade och kollade lite på TV och slumrade till ett tag. Och nu har vi gått upp och jag äter frukost. Dricker espresso och tänker på min älskade syster.

Och så tänker jag på hur trött jag är, och när han ska börja sova som en människa!

Jag hade en enorm mjölkproduktion när Elias låg på sjukhus. Jag pumpade och pumpade. Och pumpade, och pumpade. Det var typ det jag gjorde, och stickade.
Elias började sondmatas med bröstmjölken när han var... Ja, jag minns inte, med det var kankse efter ett par veckor. Och då fick han bara några milliliter i början. Och jag pumpade ut hur mycket som helst.

När vi kom till Linköpings sjukhus och han fick refluxproblem och läkarna satte in Emfamil AR gick det åt ännu mindre bröstmjölk. Och därför bestämde jag mig för att sälja all min bröstmjölk. Det var en hel del.

Man skulle  få 200 kronor per liter och det borde ha gett oss ett ganska bra klirr i kassan. Jag har nu lämnat upp allt till neonatalavdelningen.
Men jag har dock inte sett skymten av några pengar.

Och jag skäms lite att ringa och fråga... Känns lite snålt när man vet att mjölken kommer till så god nytta.

Mina föräldrar har den mest fantastiska citruspress! För klyftor, perfekt när man ska äta fisk, och inte vill sitta och knöla i hop den lilla skivan man fått, med risk för att det sprutar åt alla håll och kanter.

Någon som vet vart man kan få tag i en sådan? (mina föräldrar har väl köpt den för hundra år sen, så de har inte en aning)

I går när Magnus kom hem tänkte jag åka och handla. Klockan sprang i väg som vanligt, så jag sa till honom att jag handlar på lördagen istället, och bleker håret som fredagsmys! Och han blev lite skum.
-Hur lång tid tar det då?
-Jag ska lägga i det först, sen ska det vara i i 45 minuter... Ja, det tar väl ett tag.

Och då kunde han inte hålla sig längre.

Han hade fixat barnvakt, mamma och pappa skulle komma klockan åtta och han hade bokat bord på restaurang! Lyxigt värre!! Och då blev han ju givetvis orolig för att jag skulle sitta med färg i håret när mamma och pappa kom!
Så jag struntade i att färga håret och fällde några glädjetårar i stället.

Vi pratade lite nyheter i dag, och jag har ju helt glömt bort att vi köpte några fotbollschips. Som schlagerchipsen som kom när det var melodifestivalstajm.

Dock säger jag som Sverker;
Dessa chips åker i tunnan!!



Jag åt inte ens upp dom, utan kastade dom!! Och det vill inte säga lite när det gäller chips och mig!!

Så, då var vi hemma! Så otroligt trevligt att träffa gamla vänner! Vi gick till Stadsmissionens fik. Jättefint, en gammal kyrka mitt i stan som man gjort om till fik. Gamla, olika möbler. Riktigt trevligt, där kan jag tänka mig fika igen!!

Vi satt länge och snackade skit och det kändes som det var i går vi sågs sist! Jag som ofta tänker att jag knappt har vänner. Men jag har vänner, men man måste vårda dom som mamma sa.
Så nu ska jag ta tag i mina vänner, ringa, och höra av mig.

Elias sover lite i vår säng. Och jag funderar på om man hinner bleka håret, eller om man ska passa på att vila. I dag ska vi ner till stan och fika med gamla vänner. Riktigt trevligt!! Det är första gången vi går ner på stan för att fika och träffa folk. Lite nervöst, tänk om han skriker hela tiden. Eller om han blir sjuk, av några snoriga barn. Men vi kan inte skydda honom för alltid. Vi får ju träffa folk nu, bara de är friska! Men efter allt vi varit med om vill man inte han ska bli sjuk, så vi får åka till sjukhuset igen...

Nej, bleka håret får vänta, jag tänker vila!

Jag har tagit tag i Elias sömn, och skrivit hela långa natten hur han har sovit och varit vaken. För att få koll.
Det slår mig att jag ska nog vara ganska tacksam, för så jobbigt har vi nog inte det.

Elias har:
Sovit totalt: 10,5 timmar
Varit vaken sammanlagt: 1 timme
Vaknat: 4 gånger
Sovit i sträck som längst: 4,5 timmar

Jag har dock sovit när jag har antecknat tror jag. När jag vaknade vid två skrev jag: 20.05 och att han somnade 20.20! Man vänder lite på siffrorna på natten?!

Hur som, nu på dagen skriver jag i stället hur han sover. Spännande och se om det ger något när man har mer koll på hur han faktiskt sover och vilar!

Elias gick upp klockan halv fem i dag, eller var det fem?! Man blit ju snurrig i huvudet av att inte få sova en hel natt. Man tror att man kan säga när man varit uppe, men sen när man funderar på det på morgonen har man kankse en liten aning, men, nej. Man har inte en aning!

Så jag gjorde en espresso oh käka lite Kellogs K och lyssnade när han satt och pratade med TV´n. Jag var för trött för att prata... Vid sju var det medicindax och efter den lilla skvätten somnade han gott och sov i alla fall trekvart! Och jag passade på att vila lite jag med.

Nu vilar han efter lite i katapulten och jag dricker mer kaffe.

Jag orkar inte photoshopa bilden rättvänd.

Jag har bloggtorka.

Delvis för att jag har ont i huvudet.